Tidsanvändning 2024

Rapporten presenterar den första tidsanvändningsstudien på Åland som kartlägger hur kvinnor och män fördelar sin tid mellan olika typer av obetalt hem- och omsorgsarbete.

Genererad automatiskt av AI utifrån dokumentets innehåll.

Studien mäter tidsanvändning bland åländska kvinnor och män med fokus på det obetalda hem-, hus- och omsorgsarbetet. Syftet är att bidra med underlag för jämställdhetspolitiska mål och diskussioner om att förena arbete och familjeliv.

Ur originaldokumentet.

• Kvinnor lägger signifikant mer tid på obetalt arbete under helgdagar jämfört med män.
• Matlagning är den mest förekommande obetalda aktiviteten för både kvinnor och män.
• Traditionella könsmönster kvarstår där kvinnor utför mer städning och tvätt medan män gör mer underhållsarbete.
• Tidsanvändningen är generellt mer jämlik bland personer i arbetsför ålder (20–64 år).
• Skillnaderna i obetalt arbete mellan könen ökar bland äldre och personer som upplever hög stress.

Genererad automatiskt av AI.

Genererad automatiskt av AI.

• ”Däremot spenderar kvinnor signifikant mer tid på obetalt arbete på helgdagar jämfört med män, en timme och 16 minuter mer (totalt sex timmar och 41 minuter, jämfört med fem timmar och 25 minuter bland män).”

  s. 9

  Beskriver en statistiskt säkerställd skillnad i tidsanvändning under helger.

• ”Det här är den första tidsanvändningsstudie som genomförts på Åland och den får i det närmaste betraktas som en pilotstudie.”

  s. 10

  Anger studiens unika status i ett åländskt sammanhang.

• ”Matlagning är den vanligaste förekommande aktiviteten, både bland kvinnor och män, även om andelen män som lagade mat var signifikant lägre än andelen kvinnor (81 % män, jämfört med 97 % kvinnor på vardagar).”

  s. 9

  Visar på den mest utbredda vardagssysslan och könsskillnaden i dess utförande.

• ”Tidsanvändningsdata ger kunskapsbaserat underlag för att bedöma vilka incitament och vilka olika stödformer som kan utvecklas och bidra till att människor på jämlika grunder kan förena arbete och familjeliv”

  s. 3

  Förklarar syftet med studien och dess framtida politiska relevans.

Genererad automatiskt av AI.

• Resultat för arbetsför ålder(s. 9)

  Visar att tidsanvändningen tenderar att vara mer jämlik i åldersgruppen 20–64 år.

• Jämförelser med närregionen(s. 12)

  Beskriver hur Ålands resultat förhåller sig till tidsanvändning i Finland och Sverige.

• Upplevd stress och tidsanvändning(s. 10)

  Analyserar sambandet mellan stressnivåer och mängden obetalt arbete för kvinnor.

• Bakgrund och policydokument(s. 11)

  Kopplar studien till Ålands jämställdhetspolitiska delmål och hållbarhetsagendan.

Genererad automatiskt av AI.